Visste du att kvinnan bakom världens kanske mest kända formel blev helt utan ära, eller att en kämpande mamma tystade hela idrottsvärlden genom att vinna fyra OS-guld i ”oanständiga shorts”? Upptäck de nio historiska supermammorna som trotsade alla odds, bröt ny mark och förändrade vår värld för alltid!
Den kvinna som ofta kallas för feminismens moder levde ett intensivt och kort liv, men hann med mer än de flesta. Hon skrev allt från romaner och reseskildringar till en djuplodande historik över den franska revolutionen. Hennes absolut mest kända verk är boken om kvinnans rättigheter som kom att påverka en lång rad framtida feminister. Som om det inte vore nog födde hon dottern Mary Shelley, författaren som senare skulle ge världen skräckklassikern om Frankenstein.
Född in i slaveriets fruktansvärda verklighet bestämde sig Harriet Tubman som 28-åring för att fly för sitt liv. Det beslutet blev starten på en av de mest heroiska insatserna i amerikansk historia. Genom att komma i kontakt med ett nätverk av slaverimotståndare som drev den så kallade underjordiska järnvägen fann hon en väg ut, men hon nöjde sig inte med sin egen frihet. Harriet vände tillbaka. Hon genomförde hela 19 extremt riskfyllda och livsfarliga resor tillbaka till hjärtat av sydstaterna och lyckades frita över 300 slavar. Senare i livet blev hon dessutom en outtröttlig och stark röst för kvinnors rättigheter, vilket gjorde henne till en odödlig ikon för hela medborgarrättsrörelsen.
Tack vare Jane Stanford finns i dag ett av världens absolut främsta lärosäten. Hon lade grunden för Stanford University, en plats som har fostrat både presidenter och hela 21 nobelpristagare. Hennes engagemang för skolan var så starkt att hon i sitt testamente gav styrelsen tydliga instruktioner om att sälja hennes privata smycken för att finansiera böcker till universitetsbiblioteket.
Som en passionerad suffragett brann Emmeline Pankhurst för kvinnlig rösträtt. Hennes engagemang sträckte sig också till de utsatta i samhället, där hon som ledamot i fattigvårdsstyrelsen stred mot de vidriga förhållandena i Manchesters arbetarhus. Hennes liv var fyllt av demonstrationer, hungerstrejker och fängelsevistelser för sakens skull. Tyvärr gick hon bort 1928, blott tre veckor innan kvinnor äntligen fick full rösträtt i Storbritannien. Hennes livsverk är så fascinerande att Meryl Streep gestaltade henne i filmen ”Suffragette”.
Få namn är så starkt förknippade med banbrytande forskning som Marie Curie. Tillsammans med sin make Pierre upptäckte hon radioaktiviteten och två helt nya grundämnen: polonium och radium. Hon blev den första kvinnan att tilldelas ett nobelpris, och hon nöjde sig inte där – åtta år senare blev hon historiens första person att få priset en andra gång.
Albert Einstein är tidernas mest berömda vetenskapsman, men kvinnan han var gift med är för de flesta helt okänd. Den serbiska matematikern Mileva Maric gifte sig med Albert 1903, och många historiker hävdar att det i själva verket var hon som stod bakom de grundläggande uträkningarna för relativitetsteorin och den världsberömda formeln E=mc². När paret skildes 1919 och Albert två år senare mottog nobelpriset i fysik, valde han intressant nog att överlåta hela prissumman till Mileva.
Som ung 18-åring spåddes Fanny Blankers-Koen en magisk idrottskarriär. Andra världskriget bröt tyvärr ut och satte tillfälligt stopp för drömmarna om internationella tävlingar, men Fanny gav aldrig upp. När hon efter krigets slut kvalificerade sig till OS i London möttes hon av enorm kritik; många ansåg att en mamma borde stanna hemma med sina barn istället för att springa runt på en arena i ”oanständiga shorts”. Fanny skakade av sig kommentarerna, snörde på sig skorna och tystade tvivlarna för gott. Hon vann guld på 100 meter, 80 meter häck, 200 meter och avslutade som kronan på verket med att leda det holländska stafettlaget till seger på 4 x 100 meter. Bedriften gjorde henne till den första kvinnan någonsin att ta fyra guld under ett och samma OS.
Att lämna jorden är ett enormt steg. När den amerikanska astronauten Anna Lee Fisher lyfte med rymdfärjan Discovery 1984 blev hon historiens allra första mamma i rymden. Hemma på jorden väntade hennes lilla dotter Kristin, som då bara var 16 månader gammal.
Hela 750 miljoner människor satt bänkade framför tv-apparaterna för att följa det som kallades århundradets bröllop mellan prinsessan Diana och prins Charles. Det enorma kändisskapet som följde valde hon att använda till något vackert. Diana engagerade sig djupt i välgörenhetsfrågor som på den tiden ansågs tabu för kungligheter, bland annat kampen mot hiv/aids och spetälska. Hennes tveklöst mest berömda insats gjordes för organisationen International Campaign to Ban Landmines, ett arbete som belönades med Nobels fredspris strax efter hennes tragiska bortgång 1997.
Källor
