Trött på att kasta matavfall som bara blir till skräp? Upptäck hur du enkelt förvandlar dina matrester till näringsrik superjord direkt i köket – utan dålig lukt. Med bokashi sparar du pengar på gödning och ger dina växter en riktig energikick, samtidigt som du gör en insats för miljön. Vill du veta hur du skapar ditt eget kretslopp och får det ”flytande guldet” på köpet?
Många tänker på kompostering som något som kräver en stor trädgård och mycket tålamod, men bokashi vänder upp och ner på den föreställningen. Det är en teknik som utvecklades i Japan och som skiljer sig från traditionell kompostering genom att matavfallet fermenteras – alltså syras – istället för att förmultna.
Hemligheten ligger i de effektiva mikroorganismerna som tillsätts. I en syrefri miljö ser dessa små hjälpredor till att matresterna konserveras, ungefär på samma sätt som när man gör surkål eller inlagd gurka. Det gör att näringen och energin stannar kvar i materialet istället för att försvinna upp i luften som växthusgaser. Det är helt enkelt ett smartare sätt att ta hand om resterna från middagen.
Att komma igång är förvånansvärt enkelt och kräver varken stora investeringar eller mycket plats. Det man behöver är två speciella hinkar med tättslutande lock och en tappkran i botten, samt en påse med bokashiströ. Ströet består oftast av vetekli som har ympats med de nyttiga mikroorganismerna.
Rutinen är smidig. Man samlar sitt matavfall under dagen i en vanlig bunke på köksbänken. En gång om dagen tömmer man bunken i bokashihinken, strör över lite av det magiska ströet och pressar ihop allt ordentligt för att få ut luften. Sedan på med locket. Man kan slänga nästan allt i hinken – kött, fisk, pasta, bröd och grönsaker går utmärkt. När hinken är full får den vila inomhus i två veckor för att jäsa klart.
En av de mest uppskattade fördelarna med den här metoden visar sig ganska snabbt via kranen på hinken. När matavfallet fermenteras frigörs vätska, och den här vätskan behöver tappas ut regelbundet. Bland bokashientusiaster kallas detta ofta för ”flytande guld”, och det är lätt att förstå varför.
Vätskan är otroligt näringsrik och fullproppad med nyttiga mikrober. Om man späder ut den med vatten, ungefär en del vätska till hundra delar vatten, får man en fantastisk växtnäring som är helt gratis. Det gör underverk för trötta pelargoner på fönsterbrädan eller tomatplantorna på balkongen. Har man ingen användning för näringen just då kan man hälla den outspädd i vasken för att rensa rören och motverka stopp.
När hinken har stått och vilat i två veckor är processen i köket klar, men matresterna ser fortfarande ut ungefär som när de lades i. Det är nu den sista förvandlingen sker. Innehållet ska nämligen komma i kontakt med jord.
Man gräver ner det fermenterade avfallet i trädgårdslandet, i en pallkrage eller blandar det med jord i en stor balja om man bor i lägenhet. När mikroorganismerna från hinken möter bakterierna i jorden går nedbrytningen i en rasande fart. På bara några veckor under sommaren har matresterna förvandlats till svart, lucker och doftande superjord. Det är en härlig känsla att veta att man skapat eget kretslopp och att nästa skörd av grönsaker får sin kraft från ens egna matrester.
